Regeringen vill att diskriminerade ska kunna sägas upp även om arbetsdomstolen anser att uppsägningen är felaktig

Föreslagen ändring i diskrimineringslagen: Om en arbetsgivare vägrar att rätta sig efter en dom som innebär att en domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande, ska anställningsförhållandet anses upplöst och arbetsgivaren betala ersättning till arbetstagaren för sin vägran.
De stackars arbetsgivare som diskriminerar människor ska alltså inte längre behöva lida av att den diskriminerade får ha kvar jobbet.
Ligger du inte med mig så blir du av med jobbet kommer i
framtiden vara ett mycket mer reellt hot än idag

Den som diskriminerats och blivit uppsagd kan idag både få skadestånd och behålla jobbet. Så kommer det inte se ut i framtiden om regeringen får bestämma. Man kan ju förstås förstå den stackars chef som utsatt en anställd för sexuella trakasserier och dessutom blivit dömd för det i domstol. Det vore ju pinsamt att behöva se personen varje dag på jobbet. Det ska naturligtvis inte en chef eller arbetsgivare behöva stå ut med. Därför är det enligt regeringen naturligt att arbetsgivaren ska kunna säga upp personen och att någon domstol skulle kunna motsätta sig det vore ju helt barockt. Domstolen ska inte heller kunna stoppa en uppsägning som beror på att den uppsagde är kvinna, man, mörkhyad, funktionshindrad, troende, homo-, bi- eller heterosexuell. Så länge arbetsgivaren betalar några kronor så är det väl inget att bråka om.
Fast vi som är dumma nog att ta en anställning och inte vill eller kan starta eget får väl skylla oss själva. Vi ska nog inte gå omkring och tro att vi har rättigheter, det vore förmätet av oss. Vi ska väl vara glada att någon har hjärta nog att anställa oss stackars hjälplösa varelser och dessutom vill betala oss för det. Då är det inte mer än rätt att arbetsgivaren också ska kunna få ta för sig av våra kroppar mer än till bara vanligt arbete när det passar. Det är väl bara att blunda och tänka på något trevligt så att man får ha jobbet kvar. Man vill ju inte stå utan arbete i arbetslinjens Sverige, när de arbetslösa är dagens leprasmittade.
Det måste också anses som extremt omodernt att vi arbetare ska ställa krav på att behandlas rättvist och med respekt. I den nya, globaliserade världen, behövs inte sådant produktionshämmande beteende. Det är så 70-tal! Nej, fram för en mer modern syn på arbetsmarknaden och låt arbetsgivaren bestämma allt. Det fungerade på 1800-talet, varför skulle det inte fungera nu. Tänk på konkurrensen från låglöneländerna, för guds skull. Ska Sverige kunna konkurera med dessa människor som jobbar 12 timmar om dagen 7 dagar i veckan för en tiondel av vad vi tjänar så har vi inte råd med något så löjligt som värdighet. Det är dags för oss som är anställda i detta land att bita ihop ordentligt så att våra företag kan öka sina vinster i en värld där stenhård internationell konkurens gäller. Och naturligtvis så ska chefen ha bra betalt, speciellt den som har klättrat högt upp på karriärstegen. Vi arbetare måste förstå att chefer är en bristvara och enligt ekonomins grundlag om tillgång och efterfrågan är bristvaror dyra. Chefer ska därför ha bra betalt, punkt. Det måste vara slutgnällt på miljonlönerna. Hur kan någon tro att en VD kan göra ett bra jobb för under 10 miljoner om året?
Jag uppmanar bestämt alla kapitalägare – Behandla oss som skit, diskriminera oss, slit ut oss. Och när vi inte duger längre eller inte uppfyller varenda liten önskning ni har utan att tveka, släng då ut oss på gatan som gårdagens sopor. Vi har förtjänat det för att vi var dumma nog att ta en anställning istället för att bli entreprenörer.
Eller, är det kanske så att vi arbetare faktiskt behövs och därför också har en rätt att vara med och bestämma? Är det kanske så att vi har rätt att behandlas med lite respekt och värdighet? Är det kanske så att vi har rätt att behålla jobbet när vi blivit uppsagda på felaktig grund?
Vad tycker du?

Publicerat i Företagsfack, Okategoriserade, Politik | Etiketter | Kommentering avstängd